Talet du faktiskt betalar
Vad en laddning kostar är tre saker multiplicerade: hur många kWh som går in, hur mycket som försvinner på vägen, och vad en kWh kostar för dig. Det första blir sällan fel; det tredje blir det oftast — folk tar ett tal från en artikel i stället för från sin egen räkning.
Elräkningen är fyra poster, inte ett pris
Det här är den vanligaste feluppskattningen här, och den går alltid åt samma håll: uppåt. När folk säger «elen kostar 50 öre» menar de spotpriset. Räkningen innehåller mer:
- Elhandelspriset — spot eller fast, den del som svänger.
- Elöverföring till nätägaren, en avgift per kWh som du inte kan byta bort genom att byta elhandlare.
- Energiskatt per kWh.
- Moms, som läggs ovanpå alltihop — inklusive skatten.
Praktisk slutsats i en mening: ta totalsumman delad med antalet kWh och använd det talet ovan. Det är det enda pris som verkligen gäller dig, och det ligger ofta två till tre gånger över spotpriset i nyhetsrubriken.
Och en sak till som är lokal: elområdet spelar roll. Samma bil, samma körsträcka och samma avtal ger olika elhandelspris i norr och i söder, och skillnaden är ibland större än allt annat du kan påverka.
Timpris och natten: den största besparingen som finns
Om något gör elbilen billig här är det timprisavtal plus schemalagd laddning. Bilen står still hela natten ändå, och laddboxar och bilar kan nästan alltid ställas in på att starta vid en viss tid eller vid ett visst pris.
Skillnaden mellan de dyraste timmarna på eftermiddagen och de billigaste på natten är ofta flera gånger priset — inte några procent. Det är den enda posten där en vanlig hushållsanvändare kan flytta stora pengar utan att ändra något annat i sitt liv.
Två förbehåll så att siffran förblir ärlig. Elöverföring, energiskatt och moms ändras inte med timmen, så besparingen gäller bara spotdelen av priset. Och vissa nätavtal har effekttariff, där det dyraste är hur mycket du drar samtidigt — då kan det löna sig att ladda långsammare snarare än bara billigare.
Vinterförbrukningen är en annan bil
Alla tabeller över elbilsförbrukning är gjorda i milt väder, och det är inte vädret här halva året. I kyla går förbrukningen upp med 20–40 %, och det finns tre skäl till det: batteriet är mindre effektivt när det är kallt, kupévärmen kommer helt ur batteriet i stället för från en motors spillvärme, och vinterdäck rullar tyngre.
En bil som drar 18 kWh/100 km i september drar alltså snarare 23–25 på en januarimorgon. Det förändrar inte jämförelsen mot bensin — bensinbilen drar också mer i kyla — men det förändrar räckvidden, och det är den siffra som faktiskt gör folk besvikna.
Det som hjälper mest är förkonditionering medan bilen fortfarande sitter i sladden: värm kupé och batteri på nätström i stället för på batteriet. Räkna också med kortkörning som värsta fall — en kall bil som körs fem kilometer hinner aldrig bli varm, och de kilometrarna är de dyraste du kör.
Förlusterna, och varför sidan visar två tal
Mätaren mäter det som går ut ur uttaget. Batteriet tar emot en del av det — resten blir värme i laddaren, kabeln och cellerna. Åtta till tolv procent är normalt vid AC-laddning hemma, och mer med lång tunn förlängningssladd eller låg effekt. Kalkylatorn skiljer på det som går in och det som tas ut, för det är det andra som hamnar på räkningen.
Vanliga frågor
Vad kostar en laddning?
≈ 90,00 kr — 75 kWh-batteri från 20 % till 80 % vid 1,80 kr/kWh.
Vilket elpris?
Totalsumman delad med antal kWh — inte spotpriset.
Timpris värt det?
Oftast ja; natten är ofta flera gånger billigare än eftermiddagen.
Hur mycket sparas?
≈ 3,24 kr/mil mot 12,60 — ungefär 1 123 kr på 1 200 km.
Vintern?
Räkna 20–40 % högre förbrukning; förkonditionera i sladden.