Sammansättningar räknas som ett ord — för det är vad de är
Uträkningen delar texten på mellanslag. Det fungerar bra här, och en sak som folk brukar oroa sig för är faktiskt redan rätt: sammansatta ord räknas som ett. «Kylskåpsdörr» och «arbetsmarknadsutbildning» är ett ord vardera, och det är precis så de läses.
Konsekvensen är att samma innehåll får något färre ord på svenska än på engelska, eftersom engelskan skriver isär det vi skriver ihop. Effekten är liten — inte i närheten av språk som packar ihop flera ord till ett med ändelser — men den finns, och den drar åt att varje ord tar aningen längre tid.
Det som inte räknas alls är ansträngning. En facktext med långa sammansättningar läses långsammare än en berättelse med samma ordantal, och det kan ingen kalkylator se på ordantalet.
För tal och presentationer är uppläsningssiffran den användbara
Uppläsningstalet passar bättre för tal än för läsning, eftersom ett manus är skrivet för att sägas. Vid 140 ord per minut: en presentation på tre minuter behöver cirka 420 ord, och ett tal på tio minuter cirka 1 400 ord.
Två praktiska justeringar. Den första: framförandet går snabbare än repetitionen för de flesta, så skriv hellre lite kortare. Den andra: pauserna räknas inte — byta bild, vänta in publiken, ta en klunk vatten. Lämna omkring tio procents marginal.
Storlekar att ha som referens
En nyhetsartikel ligger oftast på 300–500 ord, alltså en till två minuters tyst läsning. Ett längre blogginlägg på 1 200–2 000 ord, alltså fem till åtta minuter. Ett bokkapitel omkring 5 000 ord, alltså ungefär tjugo minuter. Tabellen ovan är upplagd efter de vanliga storlekarna.
Vanliga frågor
Hur lång tid tar 1 000 ord?
≈ 4 min 10 sek tyst, 7 min 9 sek uppläst.
Sammansatta ord?
Räknas som ett ord — vilket är vad de är.
Blir hastigheten fel?
Lite lägre ordantal för samma innehåll; effekten är liten.
Varifrån kommer siffrorna?
Engelska studier; ingen svensk motsvarighet finns.
Mäta själv?
Ta tid på 500 ord, multiplicera med två, skriv in.